På Porkala udd

Idag beslöt vi att göra en liten tur till friluftsområdet i vår hemkommun Kyrkslätt: Porkala udd. Vägen dit var välhållen, men kanske lång och krumbuktande - inget för en åksjuk kan jag säga. Som känt är var det s.k. Porkalaområdet ockuperat av Sovjetunionen under efterkrigstiden fram till 1956 - ett stenkast ifrån Helsingfors (s.k. Porkalaparentesen), så klipporna på udden är här och där täckta med ett antal ristningar gjorda av ryska soldater. Men idag tog vi oss en tur inne i skogen, plockade litet blåbär och njöt av sensommarvädret. Området är välhållet, har kokplatser, utedass och vandringsstigar, så man kan ta sig en välbehövlig kaffepaus vid behov.

På området finns även fem bronsåldersrösen (bilden) som vi tog oss en snabbtitt på under vår vandring. Ställvis var det ganska besvärligt att gå för små ben och dessutom Helena beslöt plötsligt att rusa iväg som en vilding - till all tur hann Mikko ifatt henne (bild nr. 2.). Men, hon lugnade sig avsevärt när hon insåg att det inte går att bete sig så här på okänd mark - hon lämnade inte vår sida igen under tillbakavägen. Inalles en fin eftermiddag ute i skog och mark, med en nybångad fornminnesplats och några dl blåbär i bagaget tillpåköpet.