Barnvänligt i skärgården

Vår sommarresa ex tempore i år gick ut i Åbo skärgård med destination Ålands Kökar. Ari Linna, som åhörde mitt föredrag i Åbo i torsdags, föreslog att jag absolut måste delta i Franciskusfirandet inkommande veckoslut, så Mikko tyckte det var en bra och barnvänlig reseidé. Rutten mot Kökar startar ju i Pargas, varifrån man tar sig med färja över till Nagu och vidare till Korpo. Från Korpo går en större bilfärja mot Kökar och man är framme på två timmar.

Otterböte.

Vår första anhalt var den rekonstruerade ruinen av ett medeltida sjöfararkapell på Hamnö, men lördagskvällen var dimmig och det kändes inte så trevligt att vistas ute. Ruinen återbesöktes på måndag i solsken och vi kunde konstatera att den gick att nå även med en lätt barnvagn, fastän denna måste lyftas ett par gånger. På söndagen var det solsken och vi började med en tur till Otterböte bronsåldersboplats. Från den punkt vid vägen vi startade var rutten på ca 600 m väl utmärkt med vita målfärgsprickar på stigens stenar här och där och platsen kunde nås också med en baby i famnen. Rundlarna efter bottnarna på "kåtorna" syntes inte så väl i det höga högsommargräset - de syns bättre höst eller vår, men platsen är ändå sevärd. Och det finns gott om relativt ny forskning kring platsen.

Kyrkan på Hamnö är från 1700-talet, men under den finns rester av den medeltida klosterkyrkan. På norra sidan ses den s. k. klosterkällaren, som grävdes ut och gjordes till utställning och kapell 1979.

På söndagen deltog vi i Franciskusfirandet, som författaren Ulla-Lena Lundberg skrivit en avhandling om år 1985, och som ofta uppmärksammas i Kyrkpressen och andra ekumeniska sammanhang. Vi deltog i den lutherska gudstjänsten och följde med kransnedläggningar samt hörde fina tal på själv festen på eftermiddagen - den firades vid församlingshemmet i gnistrande solsken. Biskop Björn Wikström deltog och likaså eminenta teologer från Åland och Sverige - biskop Caroline Krook höll predikan och franciskanbrodern fader Henrik, som på lördagen hade talat om sin nya bok om Sankta Klara. Det kosntaterades att några som deltog i den stora Franciskusfesten med invigningen av det s.k. Franciskuskapellet även var med idag. Barnen uppskattade att få leka vilt på den bergiga gräsmattan. De gillade även att springa omkring på lämningarna av franciskanerkonventet invid kyrkan, naturligtvis.

Peders Applagård brukar klosterminnet och gör god, 02,% alk., "Munkcider" av sina äpplen.

På måndagen gjorde vi ännu ett besök på Hamnö, såg en huggorm ringla över vägen och besökte härliga Peders Applagård, som idkar arkeologibruk i form av "Munkcider" och "Klosterglögg". Ett besök i Kökars hembygdsmuseum var mycket lyckat, men det var synd att höra att de är i behov av mer medel än vad de lyckas skrapa ihop. Vi var inte de enda besökarna i museet fastän det var en vanlig sommarmåndag - museet är definitivt värt ett besök och vi får önska att de, liksom så mången annan, får mera uppskattning för sin verksamhet.

På hembygdsmuseets gård finns rest en klangsten, som avger ett högt, metalliskt ljud. På det viset kan man kalla hem fiskarna i dimman, sade vår guide.