Säsongen på mammas och pappas landställe i Snappertuna i Raseborg har på allvar börjat igen och det är ljuvligt för familjen ute i det gröna. Lika roligt är det också att bekanta sig med kulturutbudet och -arvet i trakten igen. Barnen uppskattade vårt besök i Raseborgs slottsruin, det var spännande att gå i gångarna och i trapporna med pappa. Vädret var inte det bästa, men i bakgrunden hördes sångövningar från sommarteatern, som skall uppföra Teaterbåten i år. Det var som sig bör. En del turister, både inhemska och utländska hade också hittat hit, vilket var glädjande.
Det regniga vädret föranledde ett besök i Ekenäs i väntan på att det kunde klarna. Barnen älskade parken som Lions skapat nere vid hamnen - där fanns till och med en dino som Johannes nöjd "red" på en god stund. Mamma och Emil tog sig upp mot museet under tiden - till Helene Schjerfbeck-utställningen, som annonserats rikligt. Och fin var den, i två våningar med en verkligen intressant "bi-utställning" i två våningar om Helenes "syskon", dvs. andra finländska kvinnliga konstnärer på 1800-talets slut: Venny Soldan-Brofeldt, Helena Westermarck, Maria Wiik etc. Denna utställning var nästan mer intressant än själva Helene, faktiskt! Man fick liksom en bredare vy på kvinnornas arbete, liv och umgänge, som påverkade dem. Helenes utställning hade dock några verkligen fina saker utställda, som t.ex. några äkta brev av henne, där hon skrev om sitt liv och sitt arbete. Med andra ord var det verkligen en sevärd utställning och glädjande att inse att dylikt inte behöver koncentreras till helsingfors, utan mycket väl kan förverkligas också på andra håll i Finland! Vår famlij kommer nog att göra ett nytt besök i utställning senare i sommar.
Jag tog även en snabb titt i utställningen Alla tiders Raseborg, där bland annat fynd från arkeologiska utgrävningar under de två senaste decennierna fanns med. Utställningen gick kronologiskt framåt genom fina interiörer med föremål, rikligt med bilder och välskrivna texter. Jätte fint, kan rekommenderas! Speciellt trevligt var det att se hur de arkeologiska - även ganska nyfunna fynden - tagits med i utställningen. Ibland blir man ledsen, då man VET att det finns ny data att tillgå, men museerna inte bryr sig. Här var det inte så, vilket var mycket glädjande. Kan rekommenderas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar