Birgittakongress 2011 - dag 2

Dag 2., fredag 7.10.2011
Riksarkivet (Marieberg), Stockholm

Vackert väder I Stockholm och en ny dag av Birgittakongress ,ämpligt på helgonets festdag. Den entusiastiska skaran forskare samlade klockan 9 på Riksaarkivet för att höra dagens första presentationer, av Nilds Dverstorp från Oslo och Leena Enqvist från Helsingfors. Dverstorp höll ett intressant papper baserat på sin avhandling, och jämförde två manuskript, och dryftade kring en kommersiell produktion av manuskript i Vadstena. Flera fakta indikerar att en sådan idkats där och två manuskript av samma skrivare med olika innehåll (den ena bönbok för systrarna, den andra Arbogalagen, visar att klostret producerat texter för bruk även utanför dess murar. Leena Enqvist presenterade däre mot ett tema ur sin avhandling under arbete. Hon har granskat sociala relationer utgående från idealen i bl.a. Lucidariet för systrarna, och som case hade hon Syon Abbey som dock skiljer sig en del från normen. Hon kunde konstatera att de värsta förseelserna med hårdaste straffen faktiskt till 50 % gällde sociala relationer. Straffen var även sociala: man kunde dömas till tystnad för en tid eller till och med till isolering. Nå, mer av Enqvist får vi garanterat höra i framtiden.

I följande papper presenterade Emilia Zochowska från Odense likheter och olikheter mellan allegorier använda av magister Matthias och Birgitta. De använde ofta liknande bilder för själen, synden etc. Men fortfarande är det svårt att avgöra vem av dem som blev influerad av den andra. Båda var influerade av Bibeln, men Matthias naturligtvis mer påläst med kyrkofäderna etc.

Efter en kort kaffepaus fortsatte förmiddagen med två presentationer, av Mia Åkestam från Stockholm och Angela Kappeler från Marbourg. Båda presentationerna gällde konsthistoria och Åkestam inledde med att presentera bilder inspierade av Birgittas syn på åtrå, som kan både vara syndig åtrå och den goda längtan till Gud. Mycket intressanta detaljer och tänkvärda helheter ventilerades. Kappeler presenterade därefter ett sidospår I sin forskning, om möjliga birgittinska motiv I en graduale och ett altarskåp i Tyskland. Det var ny information för många, inklusive undertecknad, att cisterciensernunnorna och premonstratensernunnorna använde krona i sin ordendräkt i norra Tyskland på 1300-talet! Jag har alltid trott det var en typisk birgittinsk detalj i klädedräkten - det kunde vara möjligt att Birgitta fick intryck av detta bruk i och med sina kontakter till cistercienserorden eller på sin stora pilgrimsfärd genom Europa på 1340-talet... Alltid något nytt, med andra ord, man lär sig på kongress.

I samband med lunchpausen bjöds vi på litet extraordinärt program. Riksarkivets personla hade plockat fram några legendariska birgittinska guldkorn för oss att titta på in situ, bl.a. Magnus Erikssons donationsbrev för ett kloster och en gravkyrka från år 1346, Diarium Vadztensene etc. I vitrinen låg också Nådendals fundationsbrev från 1438 och ståtade. Superfint - dessa manuskrpit man läst om så många gånger nu alldeles under ens ögon, ja, nu har man alltså också sett dem på riktigt.

Efter lunchen fortsatte sessionerna med två föredrag om forskningen kring medeltida fragment. Ville Walta från Helsingfors presenterade dsin pågående forksning kring fragment från Nådendal och Anna Wolodarski från Kungliga b iblioteket diskuterade Vadstenafragment. På KB och i Nationalbiblioteket i Hfors finns tusentals fragmetn från tusentals manuskript som det kommer att ta år och år att undersöka. Fragmenten har bevarats som pärmar till fogderäkenskaper, vilket är ett sätt att utreda deras ursprungliga proveniens. Ett annat sätt är att granska innehållet och ett tredje att jämföra stilar. Utmanande, man får respekt för forskning med dylika arbetsdryga projekt.

Eftermiddagens andra session inleddes av professorn i konsthistoria Kersti Markus, som presentera grundandet av Pirita kloster utanför Tallinn. Under senare år aar synen på klostrets tillblivelse reviderats och måste nu relateras till större skeenden både inom Kalmarunionen, Tyska orden och politiska aktörer i staden Tallinn. Den enorma kyrkan, som numera står som ruin, har följaktligen också tydliga influenser av den tyska ordens bygge och av liknande byggnader i Tallinn, t.ex. det stora gilleshuset och dominikanernas kyrka. Mycket intressant! Tallins elit anammade också tydlig birgittinerna. Det andra föredraget hölls av Sören Kaspersen från Danmark och behandlade fortsättningsvis konshistoria, nu den så kallade Vadstenaskolan som dekorerat diverse kyrkor med motiv om skapelsen, tydligt inspirerade av Augustinus. Motiven kopierade uppenbarligen från birgittinska källor och illuminerade manuskrpit visar tydliga paralleller till kyrkornas bilder. Detta trots att man vet att Birgitta/birgittinerna inte gärna framhöll dekoration av kyrkor. Samma stil fortatte dock i 100 år, hela 1400-talet, vilket är remarkabelt. Man valde tydligt en viss retorik, en viss världsbild, i sitt konstnärliga uttryck.

Dagen skulle ha innehållit ytterligare två intressanta presentationer, men jag måste smita iväg – mina fötter hade svullnat till och jag behövde gå ut och gå i höstkvällens sista ljus. Tillbaka på hotellet kan man återigen pusta ut och återhämta sig efter ännu en mycket givande dag kring teman i dagens Birgittaforskning.