Miró på EMMA

I dagens HBL publicerades en recension av Miróutställningen på museet EMMA i Esbo. Vi såg utställningen med hela familjen igår och mina associationer av vad jag såg var andra än recensentens, som klarade av att skriva en hel recension utan att nämna ordet symbol. Skulpturerna för mig blev så spännande de blev just genom att något, ett material, en form, fått ge uttryck för något annat, bli en symbol. Hur litet drag eller former i en yta får oss t.ex. att genast upptäcka ett ansikte däri?

De färgsprakande verken fick mig nämligen att bli på genomgott humör och fick mig att associera till människans genuina sätt att mycket primitivt kunna uttrycka sig universellt - genom symboler. Mirós enkla verk fick mig att associera till hällristningar och det sätt på vilket barn lär sig måla och uttrycka sig. En härlig upplevelse i vårsolens sken.

Estlandssvenskt på marknad och bruk av historia

Strömmingsmarknaden har intagit Salutorget i Helsingfors än en gång. Ett måste för en vän av fisk och svartbröd. Det var mycket kul att se vännen och kollegan Aapo på en av båtarna. Med hjälp av stipendier från olika fonder har han med vänner gjort en fin flytande posterutställning om estlandssvenskarna, bra! Förvisso andades detta ett visst bruk av historia, att presentera ämnet på Strömmingsmarknaden, men why not! Det var fint att se att Aibolandsbåten väckte intresse. Estlandssvenskarnas vara el. ej borde granskas närmare som identitetsskapande 'living history', slog det mig. Kanske det även beror på att jag just idag börjat läsa Jerome de Groots 'Consuming History. Historians and heritage in contemporary popular culture (Routledge 2009). Medan jag tuggar 'åländskt svartbröd' jag inte kunde inhandla på svenska av handlaren...