En forskares dag

Efter vår rörreparation i början av året och efter att ha återhämtat mig väl efter nya babyns ankomst har livet återgått till sina rutiner. Nu sitter jag här, redo att ta mig an dagens arbete: är det en artikel, ett föredrag eller översättning av Birgittabok? Efter en extra kopp kaffe har jag säkert bestämt mig för vad som känns mest inspirerande. Och ifall dataskärmen blinkar alltför tom, går jag - enligt "pompodori-tekniken" - emellanåt in på det virtuella kafferummet på FB och kollar vad kolleger och vänner har för sig. Ibland ploppar något meddelande in om den instundande forskarträffen nästa vecka jag är med och anordnar. Spännande.

Solen skiner där ute och lovar att våren kommer, barnen har nyss lämnat hemmet med sin far för att få några timmar lek i grupp, babyn har somnat på balkongen - jag ser honom väl från mitt arbetsbord vid fönstret i vardagsrummet. Livet ler. Jag drömde om att få vara historiker redan som barn, jag lever min dröm. Åtminstone ännu idag.

Att vara Marta och Maria

Det är en gåva att få vara hemma med barnen, sköta hemmet och syssla med allt som därtill hör. Men det har även sina tunga sidor, med mycket att stå i och tillfällig stress och trötthet.

Idag fick jag möjlighet att få delta i en utbildning och ha en annorlunda dag, utanför vårt hem. En grupp personer med olika expertis samlades idag och berättade om sina erfarenheter och sin livssyn för varann, och jag fick vara med. Det var mycket skönt att få berömma, och få beröm tillbaka. Jag fick alltså lyssna, och även berätta om min passion: historia och miljö. Det är viktigt att arbeta, men mycket mer viktigt att trivas med det man gör, och med sig själv.

Vi hade också en förhandsuppgift: att presentera en bok som betytt mycket för oss. Vi hörde om alltifrån guider till naturen, till guider för ledarskap och verktyg mot burnout. Jag presenterade en av mina klassiker - och många andras - Coelhos Alkemisten, som gjorde ett starkt intryck för många år sedan. Inför uppgiften bläddrade jag igenom den igen, och kom att tänka på hur bra boken är. Man kan söka sin skatt länge, men den är ofta alldeles framför en, i en. Bibeln har alltid betytt mycket för mig, och jag kom faktiskt inte ihåg att Alkemisten inleds med ett av mina favoritcitat, det stycke som handlar om Marta och Maria (Luk.10:38-42). Det är fint att vara allt-i-allon Marta, men även fantastiskt att ibland få vara den lyssnande Maria, som får sitta och lära sig. Om jag inte minns fel, poängterade även Heliga Birgitta på sin tid just detta: att man kan vara båda.

Läs fin blogg om wellness på arbetsplatsen här: http://elinvoimaayrityksellesi.blogspot.com/