Heureka! Dinosaurier!

Vetenskapscentret Heureka i Dickursby är värt minst ett besök årligen och i år ville vi absolut besöka utställningen om dinosaurier i parken med vår dino-expert Johannes, 3 år. Dinorobotarna gjorde ett väntat, enormt intryck på honom och det var också roligt att leka paleontolog i utställningen - i ett tält fanns möjlighet att idka "utgrävningar". Utställningen är producerad utomlands och liknande utställningar har presenterats förr på Heureka, men inte mindre sevärt både för stora och små, verkligen!

I vetenskapsparken Galilei fanns även annat att testa och se på - särskilt dammen med vatten och strömning var rolig att plaska omkring i så här på sommaren. Jag vet dock inte hur mycket man i 3-4-årsåldern verkligen förstår av det hela, men vatten är ju kul i sig och bra så. Eftersom barnens byxor och klänning blev plaskvåta efter denna eskapad var det bara dags att packa ihop och åka hem igen. Heureka har ju mycket mer att erbjuda, men vårt resmål idag var speciellt dinosaurierna, så resten får bli till en annan gång. Heureka har vänliga öppettider (ända till klockan 19), så det gick bra att åka dit efter dagis/efter jobbet och komma hem igen till middag. Ändå hann man se och uppleva.

Bland benrangel och uppstoppade djur

Igår besökte hela familjen Naturhistoriska museet i Helsingfors. Vi tog spårvagnen hemifrån och åkte miljövänligt till museet för några timmar. Jag tänkte att det skulle vara kul för 4-åringen som har spring i benen och 3-åringen som har en period av intresse för dinosaurier och hajar på gång. Och jag hade rätt: båda barnen var jätte fascinerade av de stora skeletten i museets tredje våning och rekonstruktionerna av diverse dinosaurier - fint!

Efter dinotittandet tog vi en snabb tur i den andra delen av utställningen, som presenterar finländsk natur. Där gjorde scenen med fiskar och sälar det största intrycket, men vi tittade snabbt omkring oss också på andra scener. Kanske dessa blir intressantare senare? Förhoppningsvis, för det här museet är sannerligen något att återvända till.

Den temporära utställningen om savannen orkade vi inte längre med, men i caféet intog vi efterlängtad saft och kaffe. Barnen fick också välja något från museibutiken, för att stöda verksamheten. Dottern valde en fågel som piper och sonen den största tyrannusaurusen han kunde hitta. Väl hemma när vi åt middag, insåg han att dinon också måste vara hungrig, så den fick även ta sig ett skrovmål av korv.

Jag hoppas de idag har något att berätta för kompisarna på daigs. Nästa söndag blir det kanske Nationalmuseum, vi får väl se. I varje fall är det tacksamt att dessa museer har hissar och är lättillgängliga även för familjer med små barn och barnvagnar, det ökar verkligen motivationen att ta sig ut och bilda sina barn.