Webbsidor som monument!

I min forskning har jag kommit fram till att webbsidor, "sites", väl kan fungera som minnesplatser om de har en bestående natur och är "monumentala", skapade för minnet. Detta kan röra t.ex. historiska webbsidor, men likaväl naturligtvis minnet över de avlidna.

I dagens Helsingin sanomat (9.5.2010) har man tagit fasta på dessa minnessidor över avlidna nära och kära - att det blir allt vanligare, t.ex. på Facebook. För en tid sedan lanserades virtuella gravstenar på webben och webbsidan fick tillåtelse att bli permanent (http://www.lepopaikka.fi). Forskaren Anna Haverinen från Åbo konstaterar att webben är en allt viktigare och mer permanent del av livet och ger också möjligheter att behandla döden, som numera är en samhällelig tabu.

Tänka sig att man kunde tända ett virtuellt ljus vid graven! Hedrandet av avlidna har t.o.m. spritt sig till helt virtuella världar - i HS påstås det att minnesstunder anordnas även i virtuella spelvärldar.

Monument reses ständigt, fastän man kunde tänka sig att pengar för det kunde användas till bättre ändamål! Webben är dock så gott som gratis, så kanske all monumentresningskultur så småningom flyttar hit?! T.ex. idag avtäcks Jylhäs monument donerat av Kesko: Väntan, i Helsingfors! Tala om att kvinnan, här den gravida kvinnan, får upprättelse inte enbart som metafor! Å andra sidan har ju Jungfru Maria varit stark i alla tider inom den katolska traditionen om än förminskad inom den protestantiska... (SE http://www.hs.fi/kulttuuri/artikkeli/Odottava+%C3%A4iti+-veistos+t%C3%A4n%C3%A4%C3%A4n+Helsingin+Kaivopuistoon/1135256699915).

Om klass och välfärd i Yliopisto

I senaste tidningen Yliopisto (2/10) granskas synen på klass utgående från livsstil och levnadsvanor. Skillnaderna i hur en utbildad man dricker i jämförelse med hur en icke-utbildad man dricker i Finland är synliga, men ändå inte riktigt så stora som i länder i det forna Östblocket. Både doktorer och arbetare dricker. I Norden avgörs markant huruvida man utbildar sig eller inte, på basis av föräldrarnas utbildningsnivå. Skillnaden i dödlighet mellan mer och mindre utbildade är någorlunda synlig, trots att alla har tillgång till gratis utbildning och gratis hälsovård. Kontorsarbetarna drar dock det längre strået, påpekar forskarna, eftersom de är mer måna om att sköta sin hälsa överlag. Den finska matkulturen påverkar med sin feta, billiga mat, mer låginkomsttagarna.

Borde alltså fet mat beskattas mer än grönsaker? Särskilt på vintern är det sorgligt att det känns som om man för sina sista slantar hellre köper en påse fransk potatis och korv än grönsaker och frukter. Och magen fylls ju bättre med fet mat. Tyvärr gör den en sjuk på lång sikt... Och uppenbart är att vi i Finland lever på trasorna av välfärdsstaten, där inkomstskillnaderna bara ökar år för år. I januari var arbetslösheten redan ca 10 %. När vår gratis hälsovård snart även den gått i graven är det väl ute med "fattigt folk"? Får det gå så långt?