På resemässan 2013

På vuxenutbildningen i turism jag deltar i på Haaga-Perho var det dags för närstudiedag och denna gång fick vi lyxen att vistas på resemässan i Mässhallen i Helsingfors, som arrangerades förra veckoslutet. Vi skulle utföra några uppgifter, men sedan var det bara att dyka in och njuta av stämningen.

Jag besökte några intressanta och förvånande utställare, däribland Evlut-kyrkan, som meddelade mig att det finns tiotals församlingar ute i världen med finländare på diverse orter. De samarbetar intensivt med Katolska kyrkan i frågan om utrymmen och verkar i stort sett med hjälp av frivillig arbetskraft - förbluffande. Förra veckan skrevs det om kyrkans nya guide till kyrkor, ja, vilken kristen kyrka som helst (Bongaa kirkko), som lanserats och dessa delades även ut på mässan. Kyrkans utställning var naturligtvis försedd med ett kyrktorn, där man kunde ta tillfället i akt och spendera en lugn stund, se ovan.

Naturligtvis kollade jag strax in andra fina inhemska avdelningar och - såklart - vad "min forskningsobjektstad" Nådendal hade att erbjuda. Utställningen var intill Åbos, som i förhållandet till Nådendal var förloraren, eftersom Muminhuset kunde ses på långt håll.
- Nåväl, då är det Mumin för hela slanten och ingen klosterkyrka, tänkte jag, men fick ta min tanke tillbaka.

På första bästa broschyr lyste klosterkyrkan på pärmen och Nådendals marknadsföringskasse hade - ja, kan ni gissa? - Mumin på ena sidan och den "klassiska" vyn mot klosterkyrkan från syd på andra sidan, se filmsnutten!

På fortbildning - även jag

Via FB rekommenderade en vän en länk om fortbildning inom resebranschen, närmare bestämt med tyngdpunkt på kultur och producentskap, så jag klickade och fann mig själv ansöka till linjen, som arrangeras av Haaga-Perho. Jag blev antagen till denna vuxenutbildning med 16 andra och vi började vår skolning igår - åtminstone hade jag nära till "skolan" denna gång, eftersom Haaga-Perho är en del av Haaga Instituutti -säätiö, som även är delägare i yrkeshögskolan Haaga-Helia vars utrymmen alltså är belägna här i Södra Haga.

Jag har studerat vid yrkeshögskola förut, då jag år 2003 blev antagen till linjen för kulturproducentskap vid yrkeshögskolan Sydväst (nuv. Novia, antar jag), men då studerade jag ännu vid ungdomslinjen, vilket var alldeles för stressigt eftersom jag samtidigt var doktorand. Därför slutade jag då efter ett år, men flera vänner och goda råd rikare. Linjen jag nu började med, vars första närstudiedag gick lyckligt och väl förbi fylld av info om själva studierna och presentationsrunda av studiekamraterna, är dock annorlunda, eftersom alla på linjen har år av arbete bakom sig och alla har specialkunskaper från förut. Nu är det också meningen att vi vid sidan av arbetet skall avlägga studierna och få stöd av både och i att gå vår egen väg så att säga. Det är alltså frågan om enbart några närstudiedagar per år och sedan självständiga studier och kurser vid sidan om arbete, låter lovande och spännande.

Dagen inleddes med presentation av själva kursen av vår kurssekreterare Ulla-Maija Alanne. Därefter presenterade en av lärarna sig, ped.dr Vesa Heikkinen, som är expert på frågor kring gastronomi och urban kultur. Han har disputerat i Jyväskylä 2004 och är forskare på Haaga-Heliga för tillfället. Hans föredrag var inspirerande och erbjöd en del tänkvärda aspekter på turism och Finland. Ordet "bränd" är t.ex. helt föråldrat, fick vi höra, då man numera tycks tala om "mood" om man är riktigt hip. Och uttrycket är ju bra i och för sig, eftersom termen beskriver en anda mer än bara yta, vi får se hur mycket vi kommer att se ordet brukas i media i framtiden - bränd är ju ganska slitet allredan.

På eftermiddagen fick vi mer praktiska råd om själva kursutbudet och också om hur vi arrangerar vårt arbete i förhållande till studierna etc. trevligast var dock pauserna, då man kunde få lära känna sina nya "studiekompisar". Många arbetar inom museibranschen på olika håll i landet, andra håller redan på med projekt som tangerar kultur, turism och miljö.

Det intressantaste nu är definitivt att få träffa nya människor. Inom kulturbranschen är nätverk a och o vilket troligen kommer att vara det största utbytet av att studera igen. Och i dagens läge är det viktigt att kunna utveckla sitt eget kunnande åt olika håll - en rullande sten samlar ju sällan mossa så att säga. Det hoppas jag gäller även för den avdankade akademikern.